Tillsammans

​

Nere vid skolgårdens slut

löper en tunnel fram

där skrev du mitt namn

Du sa att det inte var du

men jag såg rester av färg

på din vänstra hand

Några dom skratta och sa

kolla nån gillar han

men du gav fan i dom

​

Nu står jag här med blöta skor

vet inte längre var du bor

och stirrar in i samma tunnel du tog

​

Ännu en midsommardag

vi tar det lugnt ett tag

tillsammans du och jag

Inget som sliter och drar

stilla på ytan av sjön

som ligger helt klar

​

Nu står jag här bland sten och skog

på stranden av den tid som for

vet inte längre vad jag tror

Och jag är rädd för att jag blivit blind

för det som räknas, det som aldrig spelas in

bara hel ihop med sagorna på film

​

Men om helvetet och änglar finns

där på slutet är det dig jag minns

​